Njurarnas funktion och uppgift
Njurarna har flera uppgifter så som att rena vårt blod, bilda urin och reglera salthalten. Vi har två njurar men klarar av att leva med bara en. Har du ont i njurarna kan det finnas många orsaker till detta. Kissar du blod ska du alltid söka läkarvård.
Njurarnas funktion och uppgifter.
Njurarna renar vårt blod genom att ta bort restprodukter, avfallsprodukter och att ta bort överflödig vätska. Det kan vara allt från urinämne, gallfärgämnen men också främmande ämnen som läkemedel.
Njurarna bildar urin och reglerar urinens salthalt, surhetsgrad och volym. Det är med urinen som restprodukterna sedan skickas iväg.
Förutom att rena blodet så bildar njurarna hormoner, reglerar blodtrycket, stimulerar bildningen av röda blodkroppar, tillverkar glukos och aktiverar vitamin D.
Vi har två njurar som gör detta jobb. Men det går att leva med bara en njure.
Var sitter njurarna?
Människan har två njurar som sitter lite ovanför naveln på varsin sida av ryggraden. Revbenens nedersta del skyddar njurarnas översta del. Njurarna skyddas också av bindväv, fett och bukhinnan.
Njurarna är cirka 10-12 centimeter stora och väger 150 gram. Njurarna är formade som en böna. Från njurens inbuktade del, som kallas njurporten, går urinledaren och blodkärl. Urinledaren första del kallas för njurbäckenet och är format som en tratt.
Så för att svara på var njurarna sitter så skulle man även kunna säga att njurarna sitter precis över och bakom tjocktarmen.
Nefron, glomerulus & tubuli
Varje njure innehåller upp till en miljon fungerande enheter som kallas nefroner. Nefronet har två olika delar: njurkroppen och njurkanalerna. En nefron består av en filtreringsenhet av små blodkärl som kallas en glomerulus fäst vid en tubuli. När blod kommer in i glomerulus filtreras det och den återstående vätskan passerar sedan längs tubuli. I tubuli tillsätts eller avlägsnas kemikalier och vatten från denna filtrerade vätska enligt kroppens behov, varvid slutprodukten är urinen som vi utsöndrar.
Njurarna utför sitt livsupprättande arbete med att filtrera och att återföra ungefär 200 liter vätska till blodomloppet varje dag. Ungefär två liter försvinner från kroppen i form av urin, och cirka 198 liter återvinns. Urinen som vi utsöndrar har lagrats i blåsan i tidsspannet mellan 1 till 8 timmar.
Så bildas urin
När blodet passerar njuren så filtreras det. Vätskan som filtrerats bort samlas i en säck, som sedan fortsätter genom ett rörsystem. Vätskan kallas för primärurin och är en form av blodplasma, alltså blod helt utan blodkroppar.
På väg genom rörsystemet suger kapillärer åt sig vatten och näringsämnen från primärurinen. Kapillärerna släpper också ifrån sig restprodukter ner till primärurinen som kroppen vill bli av med. På det här sättet regleras primärurinens salt-, surhets- och vätskebalans.
Rörsystemet mynnar sedan ut i njurbäckenet, där urinen samlas. Från njurbäckenet går urinledaren som för urinen vidare mot urinblåsan. När urinblåsan börjar töjas ut blir man kissnödig.
Urinen fortsätter genom urinröret, och släpps inte ut förrän den viljestyrda muskeln runt urinröret slappnar av. Är urinblåsan för uttänjd kan inte längre den viljestyrda muskeln hålla tillbaka.
Varför är njurarna så viktiga för kroppen?
Urinproduktionen innebär mycket komplexa steg med utsöndring och återabsorbation. Processen är nödvändig för att upprätthålla en stabil balans mellan kroppskemikalierna.
Den kritiska regleringen av kroppens salt-, kalium- och syra innehåll utförs av njurarna. Njurarna producerar också hormoner som påverkar andra organs funktion. Till exempel stimulerar ett hormon som produceras av njurarna produktionen av röda blodkroppar. Andra hormoner som produceras av njurarna hjälper till att reglera blodtrycket och kontrollera kalcium metabolismen.
Njurarna fungerar som kraftfulla kemiska ”kraftverk” som utför följande funktioner:
- Få bort avfallsprodukter från kroppen
- Filtrera bort droger från kroppen
- Balansera kroppens olika vätskor
- Frigör blodtrycksreglerande hormoner
- Produktion av en aktiv form av D-vitamin som främjar starka och friska ben samt kontrollera produktionen av röda blodkroppar.
Vad är några av orsakerna till kronisk njursjukdom?
Kronisk njursjukdom definieras som att ha någon typ av njurabnormalitet, eller ”indikation”, såsom protein i urinen samt att man har nedsatt njurfunktion i tre månader eller längre.
Det finns många orsaker till kronisk njursjukdom. Njurarna kan påverkas av sjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Vissa njursjukdomar går vidare genom arv, andra är medfödda. Personer kan därför födas med en abnormitet som kan påverka deras njurar. Nedan är några av de vanligaste typerna och orsakerna till njurskador.
Diabetes är en sjukdom där din kropp inte producerar tillräckligt med insulin eller inte kan använda normala mängder insulin på korrekt sätt. Resultatet blir hög blodsockernivå, vilket kan orsaka problem i många delar av din kropp. Diabetes är den främsta orsaken till njursjukdom.
Högt blodtryck (även känt som hypertoni) är en annan vanlig orsak till njursjukdom och andra komplikationer som hjärtinfarkt och stroke. Högt blodtryck uppstår när blodkraften mot dina artärväggar ökar. När högt blodtryck kontrolleras minskar risken för komplikationer som kronisk njursjukdom.
Glomerulonefrit är en sjukdom som orsakar inflammation i njurens små filtreringsenheter som kallas glomeruli. Glomerulonefrit kan inträffa plötsligt, till exempel efter halsfluss, efter halsflussen blir personen frisk igen. Sjukdomen kan dock utvecklas långsamt under flera år och det kan orsaka progressiv förlust av njurfunktion.
Polycystisk njursjukdom är den vanligaste ärftliga njursjukdomen. Den kännetecknas av bildandet av njurcystor som förstoras med tiden och kan orsaka allvarliga njurskador och till och med njursvikt. Andra ärftliga sjukdomar som påverkar njurarna inkluderar Alports syndrom, primär hyperoxaluri och cystinuri.
Njursten är mycket vanlig och orsakar svår smärta i ryggen och sidan av ryggen/magen. Det finns många olika orsaker till njursten, inklusive en ärftlig sjukdom som gör att för mycket kalcium absorberas från mat och skapar stenbildning. Ibland kan mediciner och kost hjälpa till att förhindra återkommande stenbildning. I fall där stenar är för stora för att passera kan behandlingar göras för att ta bort stenarna eller bryta ner dem i små bitar som sedan kan passera ut ur kroppen.
Ont i njurarna?
Eftersom att njurarna sitter där de gör bakom tjocktarmen så skyddas de av nedre revbenen. På grund av placeringen är det svårt att bedömma om det är njurarna smärtan kommer ifrån för att personen ofta får ont i både ryggen och i magen. En av de vanligare orsakerna till att ha ont i njurarna är att man får njurstensanfall, det kan ge oerhört starka smärtor i intervaller som strålar ut på sidan av magen och ryggen. Om du har ont i njurarna bör du söka vård omgående. I många fall är det njursten som blockerar uringångarna så att flödet också blockeras. Gallsten kan också kännas som att du har ont i njurarna men denna smärta sitter högre upp bakom revbenet på högra sidan. Alkohol är ibland en orsak till att du får ont i njurarna så det rekommenderas att man inte konsumerar alkohol om man känner av symptom som ont i ryggen eller ont i njurarna.
Hälsoundersökning
Vid en grundlig hälsoundersökning undersöks många olika ämnen i blodet och resultaten kan se förvirrande ut. Njurfunktion kan till exempel mätas på många olika sätt med hjälp av flera olika proteiner, mineraler och salter.
Nedan kan du läsa om några värden som ger en bild av hur njurarna fungerar och vad för resultat som anses normalt.
Kreatinin
Kreatinin följer normalt med ut i urinen. Vid försämrad njurfunktion kan denna process störas och ger förhöjda värden av kreatinin i blodet.
Kreatinin är också relaterat till kroppens muskelmassa så en muskulös person kan ha högre värde utan att det är något fel på njurarna.
Normalt värde: under 100 umol/L
Cystatin-C
Cystatin-C värdet är mer specifikt än kreatinin och kan indikera en försämrad njurfunktion tidigare än vad kreatinin-värdet kan.
Normalt värde: under 0,99 (för personer över 50 år kan det vara lite högre)
Kalium
Kalium är ett salt som ska tömmas via urinen. När njurfunktionen är nedsatt kan denna process störas och halterna av kalium kan öka i blodet.
Normalt värde: 3,3 – 4,6 mmol/L
Albumin
Vid en njursjukdom läcker proteinet Albumin ut ur njurarna via urinen. Då sjunker nivåerna av albumin i blodet.
Normalt värde: 36-48 g/L
Kalcium
Mineralen kalcium kan ge en indikation på njursvikt via en kedja av händelser. Vid njursvikt bildas mindre D-vitamin. D-vitamin i sin tur hjälper normalt att ta upp kalcium från tarmen. Vid njursvikt minskar därför kalciumvärdet.
Normalt värde: 2,15 – 2,65 mmol/L
