Vad är njursten?

Njursten är hårda mineral- och saltavlagringar som bildas i njuren. Stenarna är oftast små och kommer ut med urinen utan att du märker av det. Större stenar kan fastna i urinledaren och det gör mycket ont. Detta kallas för njurstensanfall. Det räcker ofta med att kissa ut njurstenen men ibland behöver du vård på sjukhus.


Två olika njurstenar

Njurstenar kan ha olika storlek och form.

När njursten bildas och fastnar i urinledaren blir det svårare för urin att passera. Varje gång urinledaren försöker pressa ut urinen kan du känna smärta. Därför får du ont i omgångar om du drabbats av njursten. Det ökade trycket av urin som inte kommer ut ger en smärta i ländryggen eller på sidan. Denna smärta kan stråla ned mot underlivet eller ljumsken.

De flesta njurstenar kissar man ut så småningom men är stenen för stor behöver du vård på sjukhus.

Njurstensanfall

Ibland kan njurstenarna bli flera centimeter stora vilket leder till att de täpper till urinledaren. En sten i urinledaren stoppar flödet av urin och du får ett så kallat njurstensanfall. Att få ett njurstensanfall är mycket smärtsamt och du måste söka akutvård. Illamående och kräkningar är vanliga symptom. Du får ont i ryggel eller i sidan av sidan. Smärtan strålar fram mot buken, ljumsken, urinblåsan eller underlivet.

Eftersom urinledaren är tilltäppt så samlas all urin i njurbäckenet. I och med att trycket ökar blir smärtan värre. Trycket kan tillslut även skada njuren och ge upphov till blodförgiftning. Blodförgiftning är livshotande. Därför är det viktigt att du söker vård akut vid ett njurstensanfall.

Symptom på njursten

Ont i ryggen eller sidan av ryggen och blod i urinen är symptom på njursten. Njurstenen kan även skrapa upp sår i slemhinnan, njurbäckenet eller urinledaren. Andra följder av njursten är att du får feber från infektionen och att du känner dig uppblåst.

Njursten symptom

  • Stark smärta i ländryggen eller ont i sidan av ryggen (där stenen sitter).
  • Smärta i testiklar hos män.
  • Smärtan kommer oftast i intervaller.
  • Smärtan kommer i perioder eller är ihållande.
  • Uppblåst mage och ont i ryggen.
  • Blod i urinen om stenarna skadar slemhinnan.
  • Feber och frossa är tecken på infektion (sök akutvård).
  • Återkommande urinvägsinfektion.

Du som har njursten har svårt att ligga still då det gör så pass ont att du ständigt rör på dig för att hitta en position där det inte gör ont. Får du feber och frossa så tyder det på en urinvägsinfektion. Om urinvägsinfektionen finns i njurbäckenet kan stenen stängas inne. Då finns det risk för blodförgiftning. Sök omedelbart vård om du vet att du har urinvägsinfektion eller om du får feber i samband men njursten.

Att du får något eller några av ovanstående symptom betyder dock inte att du har njursten, det kan bero på annat. Kontakta vården för att utreda om vad som ligger bakom symptomen.

Symptom vid njurstensanfall

  • Plötsliga smärtor.
  • Stark smärta som strålar fram mot buken från sidan eller ryggen.
  • Illamående och kräkningar.

Varför får man njursten?

Det finns flera orsaker till varför man får njursten – och oftast beror det på en kombination av flera orsaker. En stark bidragande faktor är höga halter av salt, främst kalciumsalt. Detta uppstår om man äter för mycket saltad mat och socker. Om man inte dricker tillräckligt mycket vatten eller blir uttorkad så kan det öka risken. 

Andra orsaker till varför man får njursten kan vara att bisköldkörtlarna bildar för mycket av det hormon som styr kalciumregleringen. Det kan också bero på vad du äter för mat, hur tarmen fungerar eller att urinen rinner dåligt från urinledaren ner till blåsan. En överviktsoperation, inflammatorisk tarmsjukdom eller kronisk diarré påverkar ämnesomsättningen och vara en anledning till varför man får njursten.

En annan orsak varför man får njursten är ärftlighet. Om någon i din familj har njursten löper du större risk att också få det. Har du en gång haft njursten så är risken större att du får det igen.

Hur får man njursten?

Hur bildas njurstenar egentligen? I urinen finns det olika salter som bildar kristaller. När koncentrationen av salterna blir för hög kan kristallerna bilda stenar. I början är stenarna mycket små; du kan kissa ut dem utan att du märker något. Men om stenarna växer i storlek kan de fastna i urinledaren och hindra flödet av urin. Stenarna kan bli flera centimeter stora. I sällsynta fall bildas det stenar i njurblåsan. 

Män drabbas oftare

Njursten är vanligt och antalet drabbade i Europa har fördubblats på trettio år. Återfallsrisken är också väldigt hög. Både vuxna och barn kan få njursten. Däremot är risken att få njursten störst mellan 20-50 år och det är vanligare att män drabbas. Men på senare år har skillnaden mellan män och kvinnor minskat. Genomsnittsåldern för akut njurstensanfall är 40 år.

Olika typer av stenar

Det finns olika typer av njurstenar. Att veta vilken typ av njursten man har kan förklara vad som orsakat njurstenen.

Kalciumstenar. De flesta njurstenar består av kalciumoxalat. Oxalat är ett ämne som bildas i levern eller tas upp från maten. Vissa frukter och grönsaker som nötter och choklad innehåller höga halter av oxalat.

Höga vitamin D-halter, metaboliska rubbningar och vissa läkemedel kan även leda till ökade halter av kalcium och oxalat. Metaboliska rubbningar kan bero på gastric bypass-operation, diabetes eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Struvitstenar. Bildas i samband med en urinvägsinfektion. Dessa stenar kan växa väldigt fort utan att man märker av några symptom.

Urinsyrastenar. Bildas hos personer som förlorar mycket vätska på grund av kronisk diarré eller malabsorption. Även personer som följer en proteinrik kost, har diabetes eller metabolisk rubbning löper större risk för att få urinsyrastenar.

Cystinstenar. Dessa stenar bildas hos personer som lider av den ärftliga sjukdomen cystinuri. Njurarna utsöndrar för mycket av aminosyran cystin.

Utredningar

Blodprov vid njursten

Blodprov för att utreda njursten.

Din läkare kan undersöka om du ha njursten med olika diagnostiska tester.

Blodprov. Med ett blodprov kan din läkare ta reda på hur mycket kalcium eller urinsyra som finns i blodet. Det hjälper även din läkaren att övervaka njurarnas hälsa.

Urinprov. Läkaren kan se om du kissar ut särskilda mineraler som kan bilda njurstenar. Du kan behöva lämna urinprov flera gånger under en viss period.

Avbildningsteknik. Datortomografi (CT röntgen) kan avslöja små stenar. Även ultraljud kan hitta njurstenar. 

Analys av stenar. Om du redan kissar ut stenar kan läkaren undersöka dem. Genom att ta reda på vad stenen består av kan läkaren förstå vad som ligger bakom din njursten och utveckla en plan för att förhindra nya stenar.

Njursten behandling

Hur blir man av med njursten? Kan man bota njursten själv? Behandlingen ser olika ut beroende på hur stor stenen är och var den sitter. I de flesta fall kissar man ut njurstenen utan vidare behandling. Men om du inte kan kissa ut njurstenen får du behandling som syftar till att minska stenens storlek eller att ta ut stenen. 

Att få njursten kan vara mycket smärtsamt. Därför är det inte helt ovanligt att patienter behöver smärtstillande och ibland även morfin.

Egenvård

Har du tidigare haft njursten och känner igen symptomen kan du börja med att behandla dig själv genom att ta smärtstillande medicin. Går besvären över behöver du inte söka vård. Men om smärtan består eller att du får feber ska du söka vård. Feber betyder att du har fått en infektion.

Du ska alltid söka vård första gången du får njursten eller har mycket ont.

Tips och råd för självbehandling:

  • Ta smärtstillande läkemedel. Det kan vara receptfria eller receptbelagda läkemedel utskrivna av din läkare.
  • Håll din mage varm genom att lägga en något varmt på magen, till exempel een värmekudde.
  • Försök inte att skölja ut staten genom att dricka mycket vätska. Trycken från vätskan kan ge upphov till ännu mer smärta.  

Behandling med läkemedel

Läkemedelsbehandling innebär att du behandlas med smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel. Gör det mycket ont kan du få starkare läkemedel som morfin eller lugnande läkemedel. Du behöver inte stanna på sjukhus.

Sjukhusbehandling

Behandling av njursten på sjukhus är nödvändigt om läkemedelsbehandlingen inte lindrade smärtan, om du har svårt att kissa på grund av stenen eller om du får feber. Du får smärtlindrande läkemedel direkt i blodet och får stanna på sjukhuset till symtomen gått över. 

Antibiotika

Antibiotika blir aktuellt om du fått en infektion i njuren. Behandling med antibiotika sker på sjukhus eller hemma. 

Behandling för att ta bort stenen

Om stenen inte kommer ut av sig själv behöver den tas bort. Det finns olika alternativ för att ta bort stenen:

  • Stötvågsbehandling (ESVL).
  • Titthålsoperation (perkutan stenextraktion).
  • Laserbehandling (uretäroskopi).

Stötvågsbehandling

Stora stenar och stenar som finns på svårtillgängliga platser behandlas med stötvågsbehandling. Behandlingen använder sig av en maskin som skickar ut ljudvågor. Trycket från ljudvågorna krossar stenen i mindre bitar som sedan kissas ut. 

Behandlingen tar ungefär 45 till 60 minuter. Du åker hem från sjukhuset samma dag som du behandlas. 

Så går behandlingen till

Inför behandlingen undersöks du med röntgen eller ultraljud så att läkaren får veta var stenen finns. Sedan kan du få lugnande och smärtlindrande läkemedel innan själva behandlingen äger rum. Detta för att de krossade stenarna har orsaka smärta när du kissar ut dem.

När du behandlas ligger du på en brits. En apparat sänder ut ljudvågor mot området där stenen finns. Ljudvågorna ger ifrån sig ett tryck som krossar stenarna.

Efter behandlingen får du kissa ut stenarna. Detta kan göra ont och du får därför smärtlindrande läkemedel inför behandlingen. Därefter kan du åka hem. 

Om du har flera stora stenar kan du behöva upprepa stötvågsbehandlingen, vanligen dagen efter första behandlingen. För att undvika att bitar från den första behandlingen fastnar i urinledaren så kan du behöva ha en kateter mellan njuren och urinblåsan. 

Titthålsoperation 

Om stenen inte går att krossas på grund av att den finns i ett område som stötvågorna inte når behandlas du med titthålsoperation. 

En titthålsoperation är mer invasiv än stötvågsbehandlingen. Ett rörformat instrument förs in genom urinröret och vidare till urinblåsan och urinledaren. Stenen krossas med hjälp av laser eller ultraljud. Läkaren kan sedan plocka eller suga ut den krossade stenen. Du är sövd under hela behandlingen. 

Komplikationer

I vissa fall ger njursten upphov till allvarliga komplikationer. Om du har mycket ont och samtidigt får feber kan du få så kallad avstängd njurbäckeninflammation, även kallad pyelonefrit. Infektionen beror på att stenen hindrar urinen att flöda genom urinledaren. Urinen samlas då i njurbäckenet och spänner ut njuren. Detta skadar vävnaden. När njuren spänner ut sig blir det lättare för bakterier att ta sig in i blodbanan och ger upphov till blodförgiftning, så kallad sepsis. 

En infektion i njurbäckenet kan vara livshotande och det är mycket viktigt att du söker vård. 

Förebygg njursten

Det finns många orsaker till varför vi drabbas av njursten. Både orsaker som vi kan kontrollera och som vi inte kan kontrollera. När det gäller njursten så är kost en viktig faktor. Här listas vad du kan göra för att minska riskerna. Har du redan fått njursten en gång så kan nedanstående råd hjälpa dig att minimera återfallsrisken. 

Drick mycket vatten. Om du brukar få njursten ska du dricka ungefär tre liter vatten om dagen. Detta späder ut urinen och ökar flödet. Salthalten blir också mindre i urinen ju mer vätska den innehåller och risken att nya stenar bildas minskar.

Ät bra mat. Dålig kost ökar risken för njursten. Livsmedel som är bra är grönsaker, frukt, nötter och fullkornsprodukter. Du ska försöka undvika att äta för mycket salt, förädlade köttprodukter, rött kött, sötade drycker och mjölkprodukter med hög fetthalt.

Ät inte C-vitamintillskott. Forskning visar att för hög dos av C-vitamintillskott ökar risken för njursten.

Undvik kalciumtillskott. Du kan fortsätta äta kalciumrik mat men undvik kosttillskott som innehåller kalcium såvida inte din läkare rekommenderar det. 

Ät basiska ämnen. Vilken typ av njursten du får beror till stor del av vilken mat du äter. Den vanligaste njurstenen växer i sur miljö och därför är det bra att äta livsmedel som gör miljön i njuren mindre sur. Frukt och grönt skapar basiska reaktioner i kroppen och verkar förebyggande.

Ät mindre oxalatrik mat. Kalciumoxalatstenar är de mest vanligt förekommande njurstenarna. Mat som innehåller höga halter oxalat är rabarber, sötpotatis, choklad, nötter och sojaprodukter.

Var normalviktig. Övervikt ökar risken för njursten. 

Ät speciell medicin. I vissa svåra fall behöver du äta medicin i förebyggande syfte. Du gör detta i samråd med läkare och efter en ordentlig utredning om varför din kropp bildar så mycket njursten.

chat
expand_more

Behöver du hjälp att hitta information?

clear