Symptom på när njurarna får svårt att fungera

Kronisk njursvikt

Det kan ta väldigt lång tid innan du märker av att du har njursvikt. Njurarna har nämligen en hög kapacitet och klarar av mycket innan skadan märks.

Oftast så märks njursvikt av ett blod- eller urinprov av någon annan anledning.

När njurarnas funktion är väldigt nedsatt så kan du börja få symptom. Och då i form av:

• Trötthet
• Illamående
• Svullnad
• Klåda på kroppen

Akut njursvikt

Om du får akut njursvikt däremot så blir du sjuk väldigt snabbt. Akut njursvikt beror på att njurarnas funktion akut försämras men funktionen fram till dess (och när den akuta sjukdomen läkt ut) kan vara normal.

Vätskebrist är ett exempel på omständighet som kan bidra till akut njursvikt.

Flera orsaker kan leda till njursvikt

Kronisk njursvikt

Kronisk njursvikt utvecklas sakta och under många år. Detta kan bero på bland annat njurinflammation, diabetes eller kraftig åderförfettning.

Akut njursvikt

De vanligaste orsakerna till akut njursvikt är att det passerar för lite blod genom njurarna eller att urinen har svårt att lämna njurarna.

Att för lite blod passerar kan bero på hjärtsvikt eller vätskebrist, exempelvis som följd efter svår diarré. När vätskebristen är låg så minskar mängden blod och blodtrycket sjunker.

Att urinen har svårt att lämna njurarna kan bero på förstorad prostata, njursten eller tumör i urinvägarna.

Akut njursvikt kan även bero på svampförgiftning, sorkfeber, andra infektioner eller inflammationer som svar på överkonsumtion av läkemedel, läkemedelsallergi eller autoimmun sjukdom.

Behandling för att minska försämringen

Kronisk njursvikt

Kronisk njursvikt går att behandla men inte att bota med läkemedel. För att få fullt fungerande njurar krävs njurtransplantation.

Akut njursvikt

Vid akut njursvikt behandlas orsaken till njursvikten men det är också viktigt med behandling mot komplikationerna som har uppstått så som svullnad, saltbalans i kroppen eller vatten i lungorna.

Oftast blir njurarna helt återställda men det finns tillstånd som efter det akuta förloppet övergår i en kronisk njurfunktionsnedsättning.

Dialys eller transplantation

Om njurarna slutar fungera måste man rena blodet på konstgjord väg. Alternativt byta ut den sjuka njuren mot en ny frisk njure.

En njurtransplantation är en stor påfrestning för kroppen och passar därför inte alla. Transplantation tillför stora risker för de som är kraftigt överviktiga, har cancer eller någon hjärt- och kärlsjukdom. För den gruppen är dialys ett bättre alternativ.

Dialys passar också bättre för den som har en lättare version av njursvikt. Men allt är individuellt, och varje patient är olika. Tillsammans med sin läkare kommer man fram till vilken behandling som är bäst för den enskilda.

Olika dialysbehandlingar

Det finns två olika typer av dialysbehandling: Hemodialys och Peritonealdialys.

Hemodialys är den vanligaste behandlingen. Blodet renas då genom en konstgjord njure som sitter i en dialysapparat. En kirurg opererar in en dialysfistel mellan en pulsåder och en blodåder så att man skapar ett blodomlopp till maskinen. Om detta inte fungerar som det ska kan man operera in en kärlkateter på halsen.

Vid akut behov av dialys är det inte ovanligt att man påbörjar dialysen genom en kärlkateter i ljumsken, för att senare flytta dialysen till en kärlkateter.

Vid den andra typen av dialysbehandling: Peritonealdialys, även kallad påsdialys, får man en kateter inopererad till bukhålan. Bukhålan fylls med dialysvätska som drar åt sig slagprodukter och vätska på olika sätt. Efter några timmar byter man ut den gamla dialysvätskan mot ny. Normalt byter man vätska ungefär fyra gånger per dag. Varje byte tar ungefär 30 minuter. Man kommer att klara att göra detta själv hemma. Man kan också låta vätskebytena ske under natten med hjälp av en maskin.

Biverkningar

Om man går upp i vikt och känner sig svullen kan det bero på att vätska har samlats i kroppen. Njursvikt kan leda till att mindre urin produceras, och mindre vätska lämnar kroppen. Man får då försöka dricka mindre för att inte samla på sig för mycket vätska.

Du bör inte heller äta för mycket salt då salt indirekt leder till törst, att du samlar på vätska och höjer blodtrycket.

Dialys hemma

Det är vanligt att man kan sköta sin dialys i hemmet. Man får då utbildning i ungefär två månader om hur behandlingen ska skötas. Många känner att de får mer frihet om de själva kan välja tid och planera sin dialys. De som har bloddialys hemma utför behandlingen fyra till sju gånger i veckan.