Njurtransplantation

Blodgrupp och vävnadstyp

Blodgruppen på mottagare och donator behöver inte vara den samma men de är bäst om de passar ihop. En njurtransplantation kan dock fungera bra även om blodgrupperna inte passar ihop. Det finns idag speciella behandlingar som kan lösa detta.

Hur vävnadstypen ser ut på mottagare och donator har också betydelse.

Vem är donatorn?

Det är ofta en nära familjemedlem till mottagaren som anmäler sig frivillig att bli donator. Men det finns också personer som donerar anonymt. Det enda kravet på njuren är att den är frisk, och att den ska passa så bra som möjligt in i mottagarens kropp. Donatorn får förutom en medicinsk utredning av sin njure också genomgå en psykologisk utredning.

Om det är så att donatorns njure inte passar bra med mottagaren måste mottagaren genomgå en speciell behandling innan transplantationen.

Om det inte finns någon som frivilligt anmäler sig som donator kan man få en njure från en nyligen död person. Då är väntetiden på ungefär två till tre år.

Njurtransplantation – omställning

Inför operationen är det bra att vara i form eftersom transplantationen kommer att ta hårt på kroppen. Det är en stor omställning och väcker många tankar. Många kan bli nedstämda. Många kvinnor som tidigare fått dialys kommer att börja få mens igen i och med transplantationen. Man ska dock undvika att bli gravid det första året då kroppen fortfarande läker.

Det finns inga garantier att den nya njuren kommer att fungera. Ibland kan den gamla njursjukdomen komma tillbaka. Ibland krävs det flera transplantationer.

Efter transplantationen kan man behöva dialysbehandling fram till dess att den nya njuren kommer igång. Det kan ta tid, speciellt om njuren kommer ifrån en avliden.

Efter en njurtransplantation försöker kroppen stöta bort den nya njuren. Därför måste mottagaren få medicin som försämrar kroppens immunförsvar. Ibland kan en ny operation behövas. Mottagaren kan även drabbas av infektioner.

Kan vara bättre med dialys

Vid njursvikt behöver man ofta en transplantation, men på grund av riskerna får inte alla som har njursvikt en ny njure.

Om man har en lättare form av njursvikt är det bättre att behandla njursvikten med dialys, rening av blodet. Detta gäller även för de som inte klarar en sådan stor påfrestning för kroppen som en transplantation skulle vara. Exempelvis de med kraftig övervikt, cancer och hjärt-och kärlsjukdom.

Många lyckade transplantationer

350 njurtransplantationer genomförs varje år i Sverige. 90 procent av dessa fungerar bra efter ett år. Man mår då bättre än innan transplantationen. Men det finns fortfarande förbättringar inom transplantationsvården, främst vad det gäller den immundämpande medicinen.